Stefan som är ständigt aktuell som tränare, legobyggare, krönikör, På-Spåret-deltagare och mycket mer, ges utrymme för sina friidrottsmässiga reflektioner och summeringar. Idrottsligt har han tunga meriter. Stefan har vunnit OS-guld, fyra IVM-guld, VM-silver utomhus, 5 EM-medaljer, 22 SM-guld (11 inomhus och 11 utomhus). Stefan har ett fortsatt stort engagemang i vår idrott både på gräsrotsnivå där han är tränare för 5-10 ungdomar och juniorer, och bland annat sin son Melwin Lycke Holm. Han har varit engagerad i IOK, och följer den internationella toppfriidrotten från sin dator och mobiltelefon. Vi fick en pratstund med Stefan.
En del lägger av helt och släpper taget när de slutat med sin aktiva karriär. Vad ger dig energi att fortsätta vara så engagerad i friidrotten?
– Mycket att jag älskar friidrott. Jag var borta några år efter att jag lade av men inser att jag älskar friidrott och folket som håller på. Jag trivs i miljön och kan jag ge någonting tillbaka så är det bra.
Vad gör du mer än att lägga tiden på friidrott?
– Jag skriver väldigt mycket. Släpper bland annat en roman i början på maj.
Vad är ditt största minne från DN Galan som aktiv?
– Första segern 1999 efter omhoppning minns jag så klart.
Som åskådare på DN-galan och BAUHAUS-galan?
– Jag har egentligen aldrig varit där som publik, utan som tränare då. Mondos hoppning är ett starkt minne.
– På tv är det Patrik Sjöbergs världsrekord 1987. Det var mycket det som fick mig att börja med höjdhopp. Jag gick med i en friidrottsklubb hösten därpå.
Har du hoppat på någon Diamond League tävling?
– Nej, den serien började efter att jag hade lagt av.
Under 12 år 1998-2009 hette den högsta tävlingsserien i friidrott Golden League. Stockholm var aldrig med där som arrangör, utan i nivån under som då hette Super Grand Prix, men kom med i efterträdaren som nu heter Wanda Diamond League. Golden league tävlingarna hade endast ett urval av de “hetaste” grenarna som varierade från år till år, där höjd för herrar endast var med två gånger (2000 och 2005). Stefan Holm lyckades dock vinna i både Paris och Oslo 2005.
Hur tycker du att Diamond League skiljer sig från Golden League?
– I Diamond League är alla grenarna med på programmet. Alla aktiva får chansen att vara med. Golden league var det några få aktiva med sina grenar som blev utvalda att vara med. Det var inte så bra.
Vad betyder BAUHAUS-galan för våra svenska friidrottare?
– Den betyder mycket. Det att man får chansen att tävla på en Diamond League tävling. Även om det bara är på förtävlingarna. Man får ändå chansen att se de stora stjärnorna att tävla. Som ungdom och junior är det en drivkraft av att få vara med för framtiden.
Vad betydde tävlingen på Stadion för dig?
– Det var en höjdpunkt varje år. Det var alltid ett väldigt bra tävlingstillfälle då jag visste att jag skulle få möta några av världens bästa på svensk mark. Rent krasst är det alltid bra att prestera på hemmaplan. Det är många svenska journalister och det är bra för status och mot sponsorer att lyckas på hemmaplan.
Vad betyder galan för svensk friidrott?
– Chansen att tävla på hemmaplan betyder allt. Det är viktigt för friidrottens status att ha en stor gala på hemmaplan. Man är med i cirkusen.
När får vi se nästa svenska manliga höjdhoppare på den internationella toppnivån?
– Jag hoppas att vi får det inom en inte alltför avlägsen framtid. Gärna i Budapest i sommar men framför allt i Paris på OS nästa sommar. En frisk Fabian Delryd har visat att han har kapaciteten. Om Melwin kan ta nästa steg och gå upp på 2.20 nivån så har vi en till.
Vem är din nuvarande favorithoppare på manliga respektive kvinnliga sidan i höjdhopp?
– Det är svårt att inte välja Mutaz Barshim (Qatar). På damsidan är det Yaroslava Mahuchikh (Ukraina). Hon är även den som har möjligheten att utmana nuvarande världsrekord.
Vad kan man slå för rekord som skribent på en Diamond League tävling?
– Man vill ju få så många läsare som möjligt och så många klick som möjligt.
Kommer du att hoppa på BAUHAUS-galan i sommar?
– Det har jag svårt att tro men kanske av lycka på läktaren.
